Stora städstycket

När jag väl är på humör och kommer igång är jag näst intill världsbäst på att städa. Jag älskar att höra rasslet i dammsugarslangen och jag njuter av att torka av dammiga ytor. Myser av att sortera och vika nytvättade kläder och lägga in dem prydligt i garderoben. Tro det eller ej, men jag tycker faktiskt om att diska. Gnida och gno och skölja bort skummet och fylla diskstället med rent porslin och sedan få torka av den tomma diskbänken. När jag bodde hemma (varför heter det så? bor jag "borta" nu?) brukade mamma kalla mina röjarstunder för "stora städrycket".
 
När jag inte kommer igång blir det dock sällan mycket gjort här hemma. Man skulle kunna kalla mig näst intill världssämst på att städa. Orkar nästan inte ens skölja av tallriken efter att jag ätit. Bäddar aldrig sängen. Förmår inte lägga in kläderna i garderoben, herregud ingen har väl någonsin dött av att ha några klädhögar här och var?
 
Idag fick jag lite inspiration och började städa. Jag tänkte ta sovrummet först, sedan resten av lägenheten. Problemet var bara att tiden försvann och plötsligt skulle vargungen äta gröt och nattas. Och där satt jag vid bokhyllan i vardagsrummet. I drivor av pocketböcker och bebisbroschyrer och dammråttor. Hur hamnade jag där? Jag hade knappt börjat städa i bokhyllan, bara hunnit ta ut allt samt sätta in minnesprylar i lillens "Mitt första år"-bok (och det gjorde jag för att det hjälpte städningen på traven, antar jag?). I sovrummet hade jag våttorkat hyllorna i skötbordet. I köket hade jag diskat. 
 
Så imorgon när gästerna kommer hit kanske golven inte är dammsugade eller svabbade. Handfatet i badrummet kanske fortfarande har kvar sina tandkrämsfläckar. Måhända är sängen obäddad.
 
Tur är det väl då att våra besökare åtminstone kan få titta på ett par svinrena skötbordshyllor.

Kommentera här: