Första dagen då ungen och jag är ensamma i nya hemmet. Just nu ligger han i vagnen ute på altanen, under taket på vilket regnet smattrar. Själv sitter jag och lyssnar på pod och har precis ätit en bit nybakad kaka med hallon och blåbär.

 

Kikar på inredningsinspiration till ALL DENNA YTA!

 

Typ som det här: Hur mysigt är det inte? (Får bita mig i fingrarna för att inte skriva allt i versaler pga är så himla exalterad)

 

(Bild från frusilver.se)

 

I lördags smsade jag till Pelle: "Vi är på olika våningar hihi". Och hela tiden har jag den där svindlande overklighetskänslan. Att ha två våningar? Barnrum? Och altan? Tvättstuga? En liten trädgård?! Jag smäller av. Det känns så konstigt. Och alldeles alldeles underbart!

 

En annan sak som känns fruktansvärt konstigt att tänka på är att jag idag är i vecka 34+0. Ifall bebisen skulle välja att komma sexton dagar tidigt som sin storebror skulle det alltså vara tre veckor och fem dagar kvar. Det är bara att börja boa här i röran!