Detta fenomen. Att jag inte kan skriva ett vettigt, kort inlägg utan att det måste dra iväg och bli en roman innan jag känner mig färdig. Hjärtat tickar på och mina läppar börjar bli torra. Vet inte vad jag ska skriva om, vet bara att jag måste publicera ett inlägg.

 

Det hjälper liksom inte heller att min kära pojkvän sitter (ligger) bredvid i soffan och granskar skärmen då och då och slänger ur sig "HAR DU BARA KOMMIT SÅ LÅNGT". Min känsla precis, men stressen tilltar något otroligt av att någon annan kritiserar.

 

Annars idag känner jag mig panikslagen och avstängd på samma gång. Så många måsten och så lite tid. Hade det varit mitt arbete hade jag utan problem satt igång och förmodligen varit färdig fem minuter senare, men det är någonting med det privata här hemma. Allt tar lite längre tid att planera, är lite svårare att bestämma och ganska övermäktigt att genomföra. Särskilt när Pippi Långstrump på ett eller annat sätt huserar här mer eller mindre dygnet runt. Jag är lite förvånad över att jag själv inte skuttar runt i rutigt förkläde och drygar mig medan jag kastar pengar omkring mig. Har ändå så pass bra impulskontroll.

 

Nämen nu får det bli ett slut på detta. Nu ska jag gå och fläta håret.